Deckare i spelformat

En före detta polis som är på jakt efter sanningen. Som fördriver sin tid som försäljare eftersom han ändå inte har något mer meningsfullt i livet tills han får nos om sanningen. Kyle Hyde är ingen klassisk TV-spels hjälte men däremot så påminner han mycket mer om en deckarhjälte och trots att den här historien utspelar sig i ett spel till Nintendo DS så är gränsen mellan roman och spel väldigt hårfin. Man skulle kunna kalla Hotel Dusk: Room 215 för en interaktiv roman och kanske är det enklast om vi gör på det sättet.

Det här är inget nytt spel på marknaden. Det har funnits ute i över ett år men bra spel bör inte falla i glömska. Det är utvecklarna Cing som gjort det här spelet och det är deras andra till DS. Deras första var det underbara men ack för korta Another Code. Nu har man bytt fokus totalt och från en liten flicka som är på jakt efter sanningen om sin familj i ett ganska klassiskt men lite övernaturligt äventyr till en avdankad före detta polis som är bitterheten själv och även om båda historierna är härligt osannolika så finns det inga spöken i Hotel Dusk.

Som en bok

Det första som är anmärkningsvärt är att du håller din Nintendo DS på sidan. Som en uppfälld bok alltså och med pennan i högsta hugg. Man vänjer sig snabbt vid att hålla sin DS på det sättet och det är konstigt att inte fler spel testat det greppet (Ninja Gaiden till DS är den andra titeln som jag vet om som man spelar på det sättet). Spelet innehåller massor av dialoger så det gäller att tycka om att läsa för att tycka om det här spelet. Men eftersom jag är ett stort fan av att både läsa och spela så blir det en underbar kombination. Förutom att man håller sin DS lite ovanligt så sticker spelet ut mest med sin grafiska stil. Allt är underbart tecknat och medan bakgrunderna är härligt färglagda så är alla människor i spelet svartvita i något som bäst skulle kunna beskrivas som videon med A-ha -- Take On Me men tro inte att grafiken är lättsam för det. Det är vackert men på ett smutsigt sätt.

Året är 1979. Kyle Hyde är som sagt en föredetting och han sysselsätter sig som resande säljare. Hans nya destination är Hotel Dusk och där ska han hämta ett paket. Det är också här våran historia tar sin början. Egentligen vill jag inte avslöja någonting om spelets historia eftersom jag tycker det är en sådan upplevelse som man ska uppleva själv. Kanske räcker det med att säga att historien är en av det bättre jag någonsin råkat ut för i ett spel. Manuset är välskrivet och grafiken bidrar till att verkligen hålla stämningen uppe. Spelet har som sig bör en hel del vändningar och saker och ting är inte alltid vad man först tror.

En deckare ska lösa gåtor

Eftersom spelet är en deckare i spelform så är det väl naturligt att här också finns massor av gåtor. Det gäller att leta ledtrådar. Att pussla ihop saker med varandra för att komma vidare. Att ställa rätt frågor i rätt tillfälle. Missar man får man kanske börja om där spelets sparades sist. Det gäller att anteckna och det gäller att lösa gåtor och pussel. Det finns en hel del pussel mellan det långa och välskrivna dialogerna och det är skönt som omväxling. Pusslen är bra och det känner aldrig som om Cing stoppat in något bara för att fylla ut någonting annat. Men jag får erkänna att jag fastnade och behövde ta paus ibland eftersom jag letade efter fel saker.

Det finns inget övernaturligt i det här spelet, bara den krassa verklighet och tack och lov för det. Cing bevisar att äventyrsspelen inte alls är utdöda och om Cing poängterade det i och med Another Code så har dom nu övertygat mig fullständigt. Det här spelet är en modern klassiker och jag hoppas verkligen att Cing fortsätter göra spel till Nintendo DS. Utöver New Super Mario Bros är det här spelet du måste ha till din DS. Speciellt om du gillar deckare!