GUN

Jag hade egentligen inga höga förväntningar på Gun, ett västernspel som skulle fungera som GTA kändes alltför tamt och det kopior som gjorts av GTA är inte bra så varför skulle det här vara det? Jag hade räknat med ett ganska svårstyrt spel med ok grafik och urusel story men om det var något som överraskade mig så var det faktiskt storyn.

Omspel Text: Niklas Datum: 20090811 Köpte till 360 för att få återuppleva äventyret. Och det var fortfarande riktigt bra även om det spelet inte var vidare snyggt men det gick att leva med. Fortfarande ett bra västernäventyr värt att uppleva för er som inte gjort det! Mitt betyg: 7/10

När Gun börjar så träffar vi Colton White och hans pappa Ned, det är ett litet intro hur man styr och efter att den första vilsenheten lagt sig över kontrollen så kom jag på mig själv att tycka att kontrollen var helt ok, visst, jag behövde spela några uppdrag innan jag bemästrade det som bemästras borde men efter att ha skjutit lite djur så ger sig Ned och Colton iväg och på en ångbåt blir det strider som heter duga och Colton klarar sig nätt och jämt medan det går sämre för Ned.

Röstskådespelet imponerar

Det här öppnar vägarna för ett intressant äventyr som faktiskt hjälper till att hålla spelandet igång och eftersom Jenny får halsen avskuren lite oväntat så blir det ingen kärlekshistoria heller. Det blir en historia om hämnd och det blir en ganska blodig sådan.

Det som imponerar mest på mig är dock inte manuset eller kontrollen utan röstskådespelet som är riktigt bra med några få undantag, men i överlag så blir jag imponerad och när både storyn är blodig och skådespelarna bra så är det bara den mörka humorn som fattas för att det här faktiskt ska kännas som ett GTA i västernmiljö.

Begränsad frihet

Det pratas för mycket om frihet i sådana här spel och visst kan man hoppa upp på närmaste häst och rida över prärien men kartan är ganska liten och förtjusningen i att leta efter små guldhögar som man kan hacka loss 10 dollar ur försvinner ganska snabbt. Och efter en viss vapen uppdatering så är inte ens bovarna som anfaller då och då någon vidare utmaning. Det blir alltså snabbt vidare till nästa uppdrag för att få njuta av spelet.

Det finns ett antal sidouppdrag och vissa av dem är faktiskt riktigt spännande och bra gjorda men dom är för utanför själva storyn för att kännas viktiga, nu har jag försäg gjort varje sidouppdrag jag har kunnat hitta men Neversoft borde ha kamoflerat dem lite så man inte riktigt visste vad som vad var, precis som i GTA alltså. Sen fyller man faktiskt på sin livmätare med Whisky, bara det motiverar en så hög åldersgräns.

Blodigt

Spelet har fått en 18 års åldersgräns och även fast jag tror att det är helt ofarliga för en 16 åring att spela spelet så känns åldersgränsen rätt. Spelet är blodigt och man kan göra en del ruggiga saker i spelet, att ta skalpen av någon som ligger och håller på att dö är en sådan sak som faktiskt är ganska brutalt. Att skjuta av folk ben och huvud är inte heller speciellt snällt. Men Neversoft vill h det blodigt och dom vill ha in känslan av hämnd och västern i spelet och det fungerar ju faktiskt också.

Det enda som jag egentligen kan klaga på är att spelet tar slut för fort. Efter att ha listat ut hur man skulle besegra slutbossen så tar det bara slut. Det finns inget mer att göra och den känslan är riktigt tom. Sidouppdragen är klara, storyn till ända och jag får en uppmaning att utforska spelet vidare. Det finns ju inget att göra. Att skjuta stadsbor är liksom ingen utmaning. Sen så måste jag också få gnälla lite på att när röstskådespelarna gör ett så bra jobb så borde väl även man försökt få lite liv i ansiktsuttrycken.