Super Smash Bros Brawl

Återigen sätter Nintendo mig i ett så svårt läge att jag faktiskt blir lite små frustrerad. Det är nämligen så att jag vill tycka mycket mer om det här spelet än jag faktiskt gör och även om jag håller med alla vännerna om att det är extremt roligt så har det för många brister för att jag ska kunna ge det högre betyg än det faktiskt får. Super Smash Bros Brawl är inget dåligt spel men det lyser heller inte med sin briljans. Super Smash Bros Brawl är ett spel full med nostalgi och igenkännelse till den högra grad att det nästan blir överdoserat.

För er som inte vet det är Super Smash Bros Brawl ett sorts fightingspel som bygger på kända spelfigurer. Först och främst Nintendos egna figurer men även gästspelande hjältar är med och berikar spelet.

Sonic vs Mario

Jag ska inte ta ifrån spelet att jag suttit med det i hur många timmar som helst och låst upp saker så jag nästan tror jag ska bli tokig. Och fler saker vill jag låsa upp. Super Smash Bros Brawl lyckas väldigt bra med att få mig att bli beroende och hela tiden försöka få en ny trofé eller låsa upp något musikspår till någon härlig Nintendo hit. Och det finns massor av att göra. Förutom spelets hjärta, som är just fightingdelen, så finns det massor av andra kul grejer där äventyrsläget verkligen sticker ut. Det är nämligen en hel liten historia på 6-8 timmar som Nintendo lagt in som en extra grej. Här får vi bekanta oss med det flesta av spelets karaktärer på ett riktigt snyggt sätt och så här i efterhand så tycker jag nog till och med att dom lycktas få till en intressant story trots att den mest var en ursäkt.

Förutom Nintendos hjältar och antihjältar så träffar vi på 2 stycken ganska oväntade vänner i spelet. Den ena är Marios ärkefiende nummer 1 (och då pratar jag inte om Bowser), nämligen Sonic. Den lilla, snabba, blå igelkotten har förvisso förekommit i ett Nintendospel redan men det är här dessa två för första gången kan göra upp på allvar. Det är faktiskt riktigt underhållande av ren Sega vs Nintendo att spela match mellan dessa två även om jag personligen föredrar Mario framför Sonic. Den andra karaktären som gästspelar är ingen mindre än Snake från Metal Gear och det gläder nog många som älskar dem spelen att kunna spöa upp Nintendofigurer med Snake.

TV-spels kärlek

Det här är ett spel som verkligen riktar sig till oss som vuxit upp med TV-spel och helt säkert kommer det flesta av oss älska det här spelet. Men det tar inte ifrån spelet att det utan Nintendos alla figurer antagligen hade hamnat i reahögen ganska omgående och med recensioner som sågade spelet för oprecisa kontroller och svåröverblickat. Allt detta förlåter man ju nu eftersom det är så förbaskat roligt men det hade vart ännu roligare om kontrollen inte hade känts lika slumpmässig som den nu faktiskt gör.

Däremot så är kontrollmöjligheterna stora i och med att Super Smash Bros Brawl har fyra olika kontrollsätt där jag själv tycker att Gamecube kontrollen är den allra bästa. Classic kontrollen fungerar också bra men kontrollen till gamla hederliga Gamecube är skönare att hålla i och jag ska inte förneka att en viss vana sitter kvar sedan Super Smash Bros Melee som jag spelade en hel del på Gamecube för många år sedan.

Det här är mer ett partyspel för oss nostalgiska TV-spels älskare än ett spel för folk som älskar Tekken. Och hade bara kontrollen vart bättre, karaktärerna lite jämnare och överblicken bättre så hade det blivit full pott men nu är det inte så och då får Super Smash Bros Brawl nöje sig med det betyg den får.

Håller du inte med? Skriv av dig