Ensam och på jakt efter sin pappa

Nintendo DS har, märker jag efter att ha klarat det här spelet, stora möjligheter att bli äventyrsgenren spelkonsol. Och sköter spelutvecklarna sina kort rätt så blir det mer av den här varan. Riktigt, riktigt bra.

När jag först fick spelet så hade jag riktigt höga förväntningar på det och jag visste från början att spelet var kort. Att det är kort behöver inte vara en nackdel men som det känns nu så vill jag bara ha mer av samma vara som det här spelet levererade och vad jag vet så finns det inget DS-spel, för tillfället, som kan leverera samma sak.

Peka och klicka

Det här spelet är ett äkta peka och klicka spel och man sköter nästan allt via pekpennan. Man kan också välja att styra med styrkorsett fast pennan är perfekt för sådana här spel.

En flicka vid namn Ashley ska just till att fylla 13 år när hon får en Nintendo DS liknande sak av sin far, nämligen en DAS. Med denna apparat så får hon veta att pappa, som hon trodde var död, lever och vill träffa henne på den ödsliga ön Blood Edward Island. Med sig har hon sin faster som har fostrat henne sedan den hemska dagen då hon var tre år.

Man styr via den undre skärmen och ser våran hjältinna ovanifrån. På den övre skärmen ser man utvalda bilder från omgivningen man passerar. Är det något i omgivningen man ska titta på lyses ett förstoringsglas upp i ena hörnet och den övre bilden flyttas när och det är bara att börja peka och klicka och klura. Den redan nämnda DAS används för att ta kort med och för att spara spelet. Man använder det också som en sorts minneskortsläsare i vilket DAS-korten kan läsas och sådana finns lite här och var att finna.

Storyn räcker inte hela vägen

Trots att spelet är riktigt bra och storyn är helt ok så räcker inte storyn ensam till för att göra det här spelet bra. Det som gör det här spelet unikt är hur utvecklarna använt sig av DS alla möjligheter för lösa gåtor. Den som trodde att man kunde klara spelet enbart med att peka och klicka får helt enkelt tänka om.

Jag tänker inte berätta något om mer om storyn då ni antagligen redan har spelat spelet eller kommer att göra det. Hur som helst så är storyn helt godkänd och skulle klassas som en helt ok bok som tidsfördriv. Som spel är den bättre.

Tyvärr så är spelet, som jag redan nämnt, för kort och storyn känns inte riktigt uppklarad. Det finns sidoberättelser som jag trodde jag skulle få svar på.

6 timmar

Man får räkna med 6 timmars speltid om och för er som inte är så gammalmodiga när det gäller problemlösningar så kanske det går ännu fortare. Hur som helst så är det värt att spela igenom då inga gåtor och problem löses på samma sätt. En sam som vissa har klaga på men som jag tycker är bra är att man inte kan plocka på sig föremål innan man vet om man kommer att behöva dessa. Jag skulle då inte plocka upp en bit kol om jag inte behövde det.

Utvecklarna har tydligen mumlat något om ett Another Code II om det här spelet säljer bra så köp det nu så vi får en fortsättning.