H. Stengård feat. Männen utan nåd: Bio bar

Jag hade nästan givit upp hoppet men så en dag så dök ett kuvert ner i brevlådan som innehåll 2 stycken CD-skivor med H. Stengård. Jag fick både Bio Bar och Ett litet helvetet. Denna gång recenserar jag Bio Bar eftersom det var den jag började lyssna på först. Det första jag kände var den enkla skivomslaget med endast lite text. Men jag kom på mig med att faktiskt tycka om det. När jag började lyssna föll jag först för just titellåten, nämligen Bio Bar som är en snabb låt med härligt drag och det är lätt att börja tralla med. Bio Bar är forfarande en av mina favoriter efter några flera genomlyssningar.

Annat som är bra

Det finns flera bra låtar på skivan och ironin i låten Det är kul att man kan glädja nån annan är helt underbar. Det är kul att man kan sprida lite lycka och göra någon glad sjunger H. Stengård glatt medan han beskriver hur illa omtyckt hans person är. Låten svänger upp och det är ett härligt gung även om det är lite annorlunda än just Bio Bar.

Hans och Johannes blev kvar på dagis är en ganska hemsk låt om två stycken barn som blev på kvar på dagis eftersom deras mödrar glömde bort dem. Att ens lekställe blir förvandlat till en mardröm med kuddar och mjukisbyxor. Det kan bli ganska ensamt.

Live

Det finns även ett livespår på skivan och det är Det är så kul att man kan glädja nån annan i en dålig inspelning men man känner hur kul det verkar vara på en konsert där H. Stengård spelar. Det finns även ett gömt spår med en liten rolig kärlekslåt.

Det här är en perfekt liten demoplatta med ganska mycket lagom många låtar. Visst hade jag önskat att det var några spår fler men jag fick ju en platta till men den återkommer jag till senare.

Jag kommer i framtiden att hålla ögonen öppna efter den här artisten. Hur kul och bra som helst. Det hela känns som en lite yngre Stefan Sundström och det är ett bra omdöme.

Håller du inte med? Skriv av dig