Sagan om Despereaux

Det här är en av det mest kändisfyllda animerade filmerna någonsin. Det måste det vara. Jag tror det, utan större bilägg än att titta lite på rollistan och där ser jag namn såsom Matthew Broderick, Dustin Hoffman, Emma Watson, Christopher Lloyd och Sigourney Weaver och andra välkända namn. Fullt med kändisar i en stor film om en liten hjältemodig mus som inte passar in och en råtta med ett gott hjärta om med en prinsessa med en längtan.

Egentligen är det här nog en ganska simpel saga. Det handlar om ridderlighet och mod och att våga vara sig själv. Det handlar om kärlek och om svek och om förlåtelse. Ganska tunga ämnen och även om filmen riktar sig till barn så blir man inte befriad från svek och hämnd. Tack och lov så slutar (nåja) allting lyckligt och det flesta kan nog sova gott efter att ha sett den här filmen.

En räddande grönsak

Det hela utspelar sig en ett sagoland som kallas Dor. I Dor älskar man soppa och på den stora soppdagen så råkar våran olyckliga råtta Roscuro ramla ned i drottningens soppa. Drottningen får en chock och dör och kungen blir olycklig och förbjuder soppa och råttor för all framtid. Roscuro flyr och hamnar nere i råttvärlden och bär hela tiden på sin egna skuld. Samtidigt så föds det en liten mus, Despereaux, som är ovanlig på flera sätt. Men först och främst så är han inte rädd för någonting och därför förvisas han från musvärlden och hamnar i råttvärlden.

Det blir väl egentligen aldrig speciellt spännande och även om storyn är en klassisk saga så känns det ändå lite befriande med en saga som faktiskt tar upp ämnen såsom sorg, rädsla, hämnd och förlåtelse. Det hela är snyggt inpackat i en ganska snygg animerad film (men långt ifrån snyggast) och en härlig sagostämning. Att allting löser sig på grund av en springandes grönsaksgubbe är liksom bara pricken över i.