Berättelsen om Narnia: Prins Caspian

Jag avslutade den recensionen Häxan och Lejonet med att jag hoppades att det skulle komma en ny film om Narnia och tack och lov så fick jag rätt. Nu är det bok nummer fyra som är filmatiserad och det jag klagade på i och med första filmen har inte försvunnit men den här gången tycker jag om det storslagna striderna. Dem känns mer hemma i denna film än dom gjorde i den förra. Jag känner mig riktigt nöjd med resultatet.

Välkommen till Narnia. När syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy återvänder till Narnia så är det mycket som har hänt och dom känner först inte igen sig. Det är mycket som har förändrats och efter ett tag så visar det sig att flera hundra år har förflutit i Narnia under det året som dom vart hemma i England. På flera hundra år så har mycket förändrats och varelserna i Narnia har lidit svårt. Människorna har erövrat landet och först ett utrotningskrig mot Narnianerna så länge att det flesta människor bara minns talande djur och dvärgar som myter och sägner.

Prins Caspian

Prins Caspian är den rättmätige arvingen till tronen men hans farbror trånar efter tronen till sitt eget blod. Så när hans farbrors fru föder dem en son så är Caspian tvungen att fly för att rädda sitt egna liv. Han får med sig ett horn från sin lärare, ett horn som han endast ska blåsa i när stor fara nalkas. Caspian rider för sitt liv ut i dem stora skogarna men blir förföljd och när han faller av hästen och ser dvärgar så blir han livrädd och blåser i hornet. Det är när han blåser i hornet som Peter, Susan, Edmund och Lucy blir kallade till det Narnia som dom inte längre känner igen. Ett mycket mörkare och livlösare Narnia behöver deras hjälp.

Det är en mycket mörkare film än den vi fick förra gången. Den är mer anpassad för den vuxna delen av publiken och även fast det inte finns något blod eller avhuggna huvuden så finns det många som går under och vissa öden är riktigt gripande. Filmen är mindre saga och mer äventyr med storslagna scener och enormt vackert foto. Det enda som egentligen störde mig under filmupplevelsen var det ständiga återkommande slowmotiondelarna som jag tycker mest förstör helheten av scenerna.

Ännu snyggare

Den förra filmen var riktigt snygg med både foto och specialeffekter. Men den här filmen är ännu snyggare. Alla sagovarelser och djur är väldigt trovärdiga och jag häpnas över att den kan bli så snyggt. Så pass snyggt att man faktiskt inte tänker på att tigrarna springer bredvid dvärgarna. Det ser ut som det är så det ska vara helt enkelt.

Men förutom att filmen är väldigt snygg så är den också väldigt bra och både Susan och Peter känns självklara som krigare. Speciellt Susan gör sig riktigt bra på stridsfället med bågen i högsta hugg. Peters storstilade strid med filmens Bad guy är en av det snyggaste jag sett i en film på länge.

Alla skådespelare gör utmärkta roller och det blir nästan aldrig fjantigt även om det har en tendens att bli det så fort man har talande djur med i en film. Den här filmen får mig verkligen att vilja se fler filmer om Narnia och nu hoppas jag verkligen att man även filmatiserar det delar av berättelsen som dem hittills hoppat över. Även om det delarna inte innehåller lika mycket storslagna scener så kan det vara värdefulla för oss biobesökare.

Håller du inte med? Skriv av dig