Indiana Jones och Kristalldödskallens rike

Det här är en återkomst som jag aldrig trodde skulle ske. Indiana Jones filmerna från 80 talet är för mig och många andra snudd på heliga minnen och att våga sig på att göra en uppföljare till något sådant är inte bara att våga massor av pengar utan även sitt rykte. Så när det klassiska vapendragarna George Lucas och Steven Spielberg ännu en gång skickar ut Indiana Jones på äventyr så är det mycket som står på spel.

Och det mesta är faktiskt på väg att gå riktigt illa. Filmen börjar riktigt uselt med KGB som tar sig in Amerikas mest välkända hemlighet som ligger placerad ute i Nevadas stora öken. Det är en alldeles för hafsig återpresentation av Jones och hans nya fiende. Eftersom filmen utspelar sig många år efter andra världskriget är slut (vilket är logiskt eftersom Harrison Ford blivit ganska mycket äldre sedan 80 talet) så är det nu Sovjet som står för elakingarna. Och elakast av dem alla är superskurken Irina Spalko som spelas av en lysande överspelande Cate Blanchett.

Överlever det mesta

Att Professor Jones överlever det mesta har vi ju märkt förut men aldrig förut har han överlevt en atombomb. Men det lyckas han med genom att placera sig själv i ett kylskåp. Efter det tycker man ju att jättemyror och sovjeter borde vara rena barnleken men så är inte fallet. Däremot så blir Jones av med sitt jobb eftersom hans kollega visade sig vara agent åt ryssarna och Jones blir självklart misstänkt han också eftersom USA på den här tiden översvämmas av kommunismfobi.

Men just när Jones ska bege sig iväg och börja ett nytt liv så träffar han på en yngre herre som kallar sig själv för Mutt och som spelas av Shia LaBeouf. Mutt är mån om att rädda sin mor som det visar sig att Jones känner mycket väl. På det sättet lyckas man knyta ihop den första filmen med den nya och Karen Allens får åter presentera sig för publiken.

Mer än halvvägs

Många gånger under filmen funderade jag på om jag övervärderat mina minnen från det tidigare filmerna men stundtals glömde jag också bort min kritik och blev indragen i det klassiska äventyr som det här ändå är. För det är action och matiné och det svänger om det. Att filmen lider av en del skönhetsfläckar och känns ologisk drar bara ned betyget lite. Filmen når absolut inte upp till det gamla klassiska äventyrsfilmerna men den når en god bit på vägen och det var mer än vad jag vågade tro i mina mer tveksamma stunder.

Harrison Ford spelar Indy lika bra som förut och det spelar ingen roll att han är 20 år äldre och Indy är gubbe. Det fungerar och jag hoppas verkligen att man inte väntar i 20 år till på nästa film för då tror jag inte att Ford är med i matchen längre.