Harry Potter och den flammande bägaren

Jag är kanske fel person att skriva en recension om den senaste Harry Potter filmen. Jag har nämligen inte större relation till Potter och den jag har haft har jag inte vart så positiv till. Jag läste första boken men fan den tråkig då boken bara seglade ut i hud bra Harry Potter är och hur underbart det är att vara hyllade av alla andra. Det finns en ondska som ska bekämpas utan att någon berättar för mig vad och varför Harry Potter med vänner skulle vara så goda.

Och så har det fortsatt i filmerna och jag misstänker att många som gillar böckerna verkligen kommer att gilla den här filmen. Det är väldigt mycket Harry Potter över den, precis som den andra filmerna, med undantag att Harry Potter och den flammande bägaren inte längre är någon barnfilm.

Ingen barnfilm

Harry Potter har blivit fjorton år och han och hans vänner har börjat intressera sig mer för det motsatta könet och mycket av filmen kommer att visa på just detta. Ibland är det roligt och ibland är det inte roligt. Det finns mycket i filmen som är tänkt att vara roligt men vissa saker är så uttjatade inom film idag att det inte går att ta seriöst. Som att Harry Potter läser att ugglan bits precis efter att den bitit honom. Det är nästan lika roligt som någon säger se upp när man redan har halkat klart.

Fast filmen innehåller mycket mer än humor. Den innehåller en hel drös med spänning och spännande blir det. Ibland är filmen riktigt mörk och jag förstår faktiskt åldersgränsen som censuren satte på den här filmen. Det är inte mysigt med någon som skär av sig handen frivilligt.

Lite kortare tack

Även om Harry Potter filmerna blivit bättre de senaste åren så återstår problemet med hela moralen med Harry Potter. Potter är det synd om och det andra är elaka. Det är bra att vara hjälte och människor ska hylla Potter och så vidare. Jag gillar inte alls att Harry Potter är så speciell och det små dramatiska intriger som vi får möta är mest inproppade för att vi ska känna nått alls för figurerna. Filmen slutar som den börjar med att Harry Potter är en hjälte.

Som jag skrev i början så kanske jag är fel person att recensera den här filmen men jag tror inte jag är ensam i världen som inte förstår hysterin runt den här Harry Potter och hans äventyr. Det finns mycket bättre sagoböcker som också har något att säga till läsaren och inte bara hittar på massvis med dumheter för saken skull. Momo - eller kampen om tiden är en bok jag tycker alla borde läsa istället.

Hur som helt så är filmen snyggt gjord och många av skådespelarena är riktigt bra även om Daniel Radcliffe kanske inte är väldens roligaste skådis. Han är faktiskt ganska tråkig och ska nog vara glad att Harry Potter också är lika tråkig som han. Dessutom är filmen för lång, alldeles för lång och vissa saker blev riktigt enformiga. Lite kortare nästa gång så kanske det också blir bättre.

Se hellre den nya Narnia filmen om ni letar magi i vintern.