På andra sidan häcken

Det måste sägas att jag såg från emot att se den här filmen med en liten blandning av förtjusning och oro. Själva filmens ide tilltalade mig en hel del då historien bakom filmen inte kändes som bara en i mängden men orolig var jag för det kunde ju trots allt visa sig att det var just en i mängden som filmen var.

Snyggt animerade filmer har alldeles för länge spelat på att dom är just snyggt animerade och att barnen älskar talade djur och liknade konstiga fenomen. På andra sidan häcken är trots allt lite mer än standard och det är väl just att filmen har så mycket vuxenhumor som faktiskt räddar den från att vara en i mängden.

Stella!

Filmen innehåller inte bara en hel del vuxenhumor utan även massor av tokigheter som tilltalar barn. För den inbitne filmfantasten (som Frida är som jag såg filmen tillsammans med) så hittar man en del referenser till äldre filmer. Just att katten skriker ut ett förtvivlat Stella i slutet av filmen tyckte Frida var en klockren referens till den gamla svartvita rullen Linje Lusta.

Filmen innehåller även en del klassiska saker. Liten ensam elak låter girigheten styra så att den lilla ensamma hamnar i fara och kommer på sig att utnyttja godtrogna och dumma i att hjälpa honom men så faller den lilla ensamma elaka för dom godtrogna och dumma och vill bli en av dem och offrar sig för dem när dom hamnar i fara. Storyn känns igen. Den är bra beskriven och det är roligt att se.

Leka

Det roligaste i filmen, förutom referensen till Linje Lusta måste ändå vara tjattrig hund som vill leka, leka, leka, leka och så vidare.

Helt klart en av det mest sevärda animerade filmerna på senaste tiden.