Sony Cyber-shot DSC-H2

En utgången modell till kamera som länge har behövt recenserats hos oss på Testcentralen. Men som inte blivit av eftersom vissa saker är svårare än andra att recensera. Sony Cyber-Shot DSC-H2 är svårt att recensera eftersom jag egentligen inte finner många brister på den. Visst skulle man kunna önska att skärmen hade vart lite större och megapixlarna några fler men med tanke på att kameran trots allt har några år på nacken är det inget jag kommer klaga på. Och dessutom räcker 6 megapixlar bra ännu idag och skärmen är åtminstone tydlig, tillskillnad från många andra kameraskärmar. Och hittar man den här kameran i butik idag och behöver en kamera som är både snabb, lättanvänd, kan zooma långt och dessutom antagligen är ganska billig så tycker inte jag att man ska tveka.

När jag hittade den här kameran förra sommaren så fick jag den för cirka 2000 kronor och tyckte det var riktigt prisvärt. Den här kameran fick ersätta min gamla trotjänare Konica Minolta Dimage Z2 som hade tjänat mig väl under några år. Och eftersom Sony köpt upp Konica Minolta kamerahus så hade jag på känn att den här kameran skulle vara bra. Och det var den.

Långzoom

Det som utmärker den här kameran mot andra digitalkameror är zoomen. 12 gånger optisk zoom kommer man faktiskt riktigt långt med och bilderna blir riktigt bra hela vägen. Kameran har även en sorts digitalzoom som går att använda vid nödfall och för en gång skull är den digitala zoomen faktiskt inte helt värdelös. Sony har nämligen fixat det så att om man ställer in den digitala zoomen på smart så krymper kameran bildstorleken men tummar inte lika mycket på kvalitén. Ungefär som att kameran klipper i bilden medan man zoomar. Det fungerar helt ok men inget som jag vant mig att använda mig vid. Zoomen är relativt snabb och det tar ca 2 sekunder att gå från ingen zoom till full zoom. Kameran är även snabb när det gäller uppstarta och tar bara 1,5 sekunder på sig från att man trycker på powerknappen tills man kan ta första bilden. Det går fort att fotografera också även om hastigheten inte går att jämföra med en systemkamera.

Det enda som egentligen tar lite tid är väl blixten. Den tar lång tid på sig att ladda första gången. Är batteriet också ganska nära att ta slut så tar det extra lång tid att ladda blixten mellan korten. Ju fullare batteriet är desto snabbare laddar också blixten med andra ord. Blixten är däremot riktigt bra och fyller sin funktion förvånansvärt väl. Det är svårt att misslyckas med korten även på nära håll där många andra kameror lyckas blända sönder motivet så lyckas DSC-H2 få till ett bra ljus. Blixten behövs inte allt för ofta ändå eftersom kameran är väldigt bra på att ta in ljus tack vare det stora objektivet. Kameran klarar även hög ISO och upp till ISO 400 tycker jag inte att det är några problem. Även högra ISO går bra men då får man räkna med att kanske behandla korten för brus och rödaktiga färger efteråt.

Stabilt bygge

Många billigare kameror känns inte allt för stabila i sitt bygge men det tycker jag ändå att DSC-H2 gör. Kamerahuset är byggt i silvrigt plast och visst knakar kameran lite om man verkligen trycker åt. Å andra sidan så har jag bara tryckt åt ljus när jag skulle ta reda på om det knakade eller inte. Kameran är kanske inte någon skönhet att titta på men direkt ful tycker jag inte att den är även om DSC-H5 är snyggare med sin svarta lock. Men kameran ligger bra till och knapparna känns naturligt placerade. Den enda knappen som känns lite svår att komma åt är antiskakknappen som är placerad innanför powerknappen. Däremot så behöver man inte komma åt den speciellt ofta och den använder man också endast när man verkligen zoomar långt försöker gå samtidigt. Antiskaksystemet fungerar ganska bra även om jag faktiskt föredrar att stå still när jag tar kort på långt håll. Om inte annat för att motivet kan komma ur bild väldigt lätt när zoomen är på max.

Kameran har även en riktigt bra och stark AF-belysning som gör att kameran fokuserar bra även när det är riktigt dålig belysning. Den är inte alls diskret vilket gör att den även förvarnar ovetande fotooffer på sina öden. AF-belysningen är guld värd för det mesta och har man behov av att vara hemlig så går den lätt att stänga av i det enkla menysystemet som SONY försett kameran med. Menysystemet är som sagt var enkelt och anpassat till vilket läge motivratten är inställd på.

Film och annat

Att filma med den här kameran går alldeles utmärkt. Filmerna blir 640x480 pixel med 30 bilder i sekunden. Detta gör att filmerna blir helt ok att lägga ut på Youtube eller annan liknande sajt. Det som imponerar mest på mig när det gäller filmandet är dock ljudkvalitén som blir riktigt, riktigt bra. Jag filmande från en konsert för ett tag sedan och ljudet från filmen imponerade på mig riktigt mycket även om basen säkert hade kunnat vara bättre.

Det enda nackdelen som jag egentligen finner med den här kameran om jag jämför den lite med gamla Konica Minolta Dimage Z2 är att makron inte är lika bra men för den skull är den långt ifrån dålig. Närgränsen är bara 2 cm.

Men en kamera kan vara hur bra som helst men allt hänger trots allt på bildkvalitén och tack och lov så får man även riktigt bra bilder med Sony Cyber-Shot DSC-H2 . Färger och kontraster är riktigt bra och bilderna blir en fröjd att titta på när man sedan lägger över dem till en dator eller skriver ut dem. Den här kameran har inte många nackdelar och dem den har kan jag absolut leva med även om 6 megapixlar och 2” skärm inte längre är hett på marknaden.

Håller du inte med? Skriv av dig